Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av metromode.se. Genom att använda metromode.se godkänner du detta.

Läs merJag förstår!

Gilla oss på Facebook

Mina favoriter

SE ALLT

Varför ska vi stötta durmaz ?

Jag kan säga med handen på hjärtat att durmaz är en av dom ödmjukaste personerna jag har fått jobba med och det är långt från rättvist att klanga ner på en person och inte hela laget.

Vi får heller inte glömma vem som tog Sverige hela vägen till VM mot Frankrike!

Att rasismen går så pass långt att man önskar döden till en talangfull person som Jimmy är inte OKEJ!!

Han som gjorde sitt bästa tillsammans med hela laget men att just han får dessa hot och hat kommentarerna är så lågt.

Det är bara ett spel i slutändan och en till match väntar Sverige. Så stötta och heja på durmaz och hela svenska landslaget istället för att hata!

Här jobbade vi tillsammans för king magazine

Photo: Fredrik etoall

Groming : Momo

Lansering hos Ole Lynggaard Copenhagen

I veckan var jag bjuden på ett event hos Ole Lynggaard COPENHAGEN på deras flagship butik på Grevturegatan. Vi fick träffa Charlotte lynggard för att veta hur familjen Lynggaard har lyckats i världen med deras unika smyckes designs

  

Senaste tillskottet i kollektionen var life armbandet som är ett unisex armband som kommer i olika färger i 18k guld. Armbandet är en vardaglig smycken med en beach touch på som du kan använda även när du badar eller solar utan konstigheter.

jag gick för den gul guldiga som passar min hudfärg speciellt på sommaren. Väldigt snygg i design och lätt att bära upp.

 

Pris för life är 5180 kr i butik och shop.

 

Efter eventet var det dag för lunch hos Mathias dahglren på grand hotel. Restaurangen RUTABAGA är ett vegetariskt himmelrike. Smakerna var allt för gott och kommer absolut återvända snart för lunch eller middag med min hubby när han är i stan.

   

 

Min Sjukdom!

Hej kära läsare!

Jag skulle vilja berätta om en sjukdom som jag har fått leva med sedan 14 års ålder – vi har gått hand i hand i 19 år nu. Jag minns att jag cyklade hem från skolan och plötsligt fick kramper i magen. Värk-attackerna kom tätare än tio gånger i minuten och jag trodde direkt att skolmaten var orsaken. När jag kom hem så testade min mor alla huskurer för att jag skulle må bättre, men det blev bara värre för varje dag som gick. Vårdcentralen skyllde på magkatarr, skolsystern trodde det var maten jag åt hemma och mina föräldrar trodde att jag åt för mycket chips.

Mitt i allt detta så önskade jag bara att kramperna och läkarbesöken skulle ta slut. Samtidigt försökte jag bevisa för allt och alla att jag kan hantera det som en exemplarisk elev och syskon och inte visa för mycket känslor kring det. En dag kunde jag till slut inte hålla tillbaka tårarna och föll ihop hemma med starka buksmärtor. Jag var tvungen att besöka akuten för en ordentlig undersökning för att ta reda på vad det hela var. Rädslan att göra fel hemma och i skolan var ständigt närvarande.

Rädslan över att min far kunde bli arg för minsta lilla och ge mig utegångsförbud låg som ett mörkt moln över mig. Att ständigt behöva vara på min vakt för att det inte ska bli något tjafs i hemmet eller problem mellan mig och min far – tog ut sin rätt och ledde till en stressad och känslig tarm. Efter sex månader av svar och samtal med läkarna så skulle det vara löst och lugnt inom en snar farmtid enligt min far. Jag minns att det var en fredag och vi skulle besöka några familjevänner som också hade barn i min ålder, men först skulle vi besöka sjukhuset en sista gång och ta blodprover.

Glädjen i mig var obeskrivlig! Att äntligen slippa alla sjukhusbesök och tråkiga läkare. Att kunna vräka i mig chips på lördagar! Vid denna tid var jag fysiskt undernärd. Enligt min far så skulle sjukhusbesöket ta max en timme sen skulle vi vidare för att ha roligt. När jag väl kliver in på barnavdelning och ser hur sjuksköterskorna kollar på mig med sorgsna blickar – medan jag har ett stort leende på läpparna så förstod jag att de och min far visste mer än jag om varför jag var på sjukhuset. Jag fick ett plastarmband med mitt namn och personnummer på och leddes till ett rum där jag skulle vänta tills läkare, psykolog och två sjuksköterskor skulle komma in för att prata med mog och min far. Min far var försvunnen, men jag fick veta att han var på parkeringsplatsen för att ändra parkeringen och slippa få en bot. Medan han var ute och fixade med sin biljett så började läkarna förstå att jag inte hade någon aning om varför jag var på sjukhuset.

Vi väntade ett tag, men jag fick till slut veta att min far har dumpat mig på sjukhuset och dragit iväg. Läkarna förklarade att jag en sjukdom som heter Chrons och att läget är kritiskt. Jag skulle behöva ligga inlagd på Västerås lasarett i upp till sex månader tills läget åter var stabilt. Jag minns att jag blev tyst och kände mig chockad, besviken och LURAD till sjukhuset för att gå igenom detta helt ensam. Han var den enda som hade fått mina provsvar och ingen annan visste någonting om att jag skulle behöva bli inlagd på sjukhuset – varken mamma, syskon, skolan eller mina vänner.

Där och då började ett helvete, jag fick en näringssond genom näsan till magsäcken för att inte äta fast föda. Ingen mer mat, chips eller något gott som en 14-åring kunde önska. Det enda jag fick var vatten för att inte munnan skulle bli torr. Mina tarmar var väldigt inflammerade och behövde vila samtidigt som jag medicinerades. Long story short kom jag att stå nattpersonalen väldigt nära. Jag gick i skolan på sjukhuset och lärde känna andra barn som också var svårt sjuka. Med hormonmediciner kunde jag växa i längd och börja gå upp i vikt. Efter tre operationer i tarmen kunde jag flytta hem till min familj, men var tvungen att leva med min sond i näsan och byta ut näringsflaskorna var fjärde timme. Mitt rum såg ut som ett apotekslager med alla kartonger av mediciner och näringsdryck som jag var beroende av. Min och min fars relation dog i sekunden han valde att köra vidare från sjukhuset – när det var stressen från osunda familjeförhållanden som var grundorsaken till sjukdomen. Han beteende resulterade i ett känsligt barn som konstant fick äta upp sina känslor och lät magen bearbeta det istället.

Min lilla känsliga tarm kunde inte hantera den stressen och effekten av det var CHRONS.

VAD ÄR CHRONS?

Chrons är en inflammatorisk tarmsjukdom som är kronisk. Kroppens immunsystem angriper den egna tarmslemhinnan och detta orsakar inflammation. Det leder till smärta i magen, diarré, viktminskning, feber och ibland blod i avföringen. Sjukdomen går inte att bota helt och hållet, men kan kontrolleras med mediciner. Som barn så förstår man inte riktigt vad det innebär. Mer än att konstanta blodprover tas och man behöver hålla koll på kosten. En av medicinerna jag tog verkade sämre än den andra och till slut orkade jag inte bry mig mer. Idag mår jag väldigt bra och tar inte några mediciner alls. Jag har valt att bearbeta det med endast kosten. Vissa dagar slarvar jag, men då får jag min tarmkarma med en gång.

Jag hoppas att jag har kunnat öka er kunskap om Chrons. Min terapi i livet med allt jag har fått uppleva är att prata om det tills minnena inte längre gör ont.

Kärlek // Momo

GIVEAWAY TÄVLING FÖR ALLA !

Hej alla fina läsare!

Jag får otroligt mycket fint i posten av olika pr byråer där allt från hår , smink , elektronik och böcker som jag inte riktigt hinner  använda. Det passar varken min hud eller hår typ och varför inte dela med sej ?! 🙂  Det är riktigt bra produkter och om dom hamnar hos Sveriges bästa pr byråer så ska du inte vara rädd att använda dom sen hatar jag att kasta saker,  om jag inte delar med mej så tror jag att mitt hem kommer att se ut som ett lager :/

Så till er alla som följer mej på instagram @bymomo och på min blogg så kommer jag att samla ihop en korg med härliga produkter till en tävling för att skicka över det till er, det spelar inge roll vart i Sverige du/ni befinner er utan jag kommer att buda över det och bor du i Stockholm så får du gärna komma förbi min arbetsplats på lyko sturegatan 26 för att plocka upp det 🙂

Mindre snack och mer tävling tänker ni säkert nu… 🙂

          

Detta behöver du göra för att vinna:

  1. Följa mej på instagram @bymomo
  2. Lika tävlings bilden på instagram.
  3. Tagga 3 av dina vänner som du skulle vilja dela produkterna med.

Vinnaren avslöjas nu på onsdagen via min instagram.

Lycka till !

Plattångsborsten från REMINGTON 👌🏻

Hej hej bloggen !

För några veckor sen fick jag Remingtons keratin protect CB7480 i posten utav vasspr och postade det på min Instagram om ”värmeborsten” som vi är vana vid.

 

 Remingtons nya borste är en plattångs borste som du kan reda ut håret med och stylar det samtidigt. Den motverkar frizzighet och ger ett silkes mjuk hår, tror mer att den passar till alla som har tjockt ,stort ,långt och frizzigt hår.

Ni kommer sparar på era muskler istället för att ha en fön och borste , håret blir glansigt och mjukt av keramiska borststrån som är tillverkade med keratin och mandeloljan.

Plattångs borsten har 3 olika temperaturer som börjar från 150 upp till 230 grader. 

Jag hadde inte rekommenderat högsta graden på borsten om du har skandinaviskt tunt hår för att inte skada håret eller få ett platt resultat då du eftersträvar volym.

Själv valde jag att testa den på min kollega anki och den var bra, inga konstigheter och jag var inte så noga med indelningen av håret utan valde större hårsektioner. 

Glöm inte värmeskydd innan ni använder värme på håret.

Pris 699:- hos lyko

-länk för köp

By Momos webbshop
Dölj
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!